För några veckor sedan när jag var och julshoppade, hittade jag en present till mig själv som jag var tvungen att köpa. Ett pussel med 500 bitar. Imorse när det var regnigt ute bestämde jag mig för att, snäll som jag är, börja lägga det pusslet istället för att gå på en promenad med hunden. Resultat blev detta:
På eftermiddagen var det dags att träffa min lilla flicka, An, som jag inte träffat på mer än 2 veckor. Vi hade en hel del att prata om och jag ser fram emot imorgon när jag ska få träffa henne igen. Hon kommer upp till mig för att bada i poolen och planera Queenstown resan.
(gammal bild på oss)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar