Finally, I made it

Måste bara berätta. Jag har gjort det, japp. Tro det eller ej, men nu kan jag stryka det från min lista. Igår när jag skulle åka till Massey University för att köpa kort på gymmet så lyckas jag köra på fel sida om vägen. Eller inte fel sida om vägen, utan det var enkelriktat så körde helt mot trafiken + att det bara var en fil så det gick inte att flytta sig någonstans OM jag hade fått möte (vilket jag tack och lov inte fick) och dessutom var det en bussgata. Japp, så nu kan jag stryka både det ena och det andra från bilkörande listan.

Ännu en sak jag kan stryka från min lista är gymkortet. Fixade det igår och bokade in en PT (personlig träning) för idag. Nu har jag ett specialanpassat schema för vad jag ska träna på gymmet och hur mycket. Minst 3dagar/vecka - jag önskar mig själv lycka till.

Om det ändå fanns en lista att kryssa för så jag kunde se, svart på vitt, hur duktig/klantid jag varit. =)

Bilderna nedan är från dagens utflykt till Long Bay. Tog med mig ungarna men glömde picknicken, så nästa vecka kanske det blir en till utflyckt till Long Bay eller kanske en annan beach.
Ps. glömde säga att bilden på Opossumen i förra inlägget är en googlebild. Det är den enda bilden jag googlat fram och jag är inte inlåst i en källare. ;)

Roadtrip nr. 1

Kia ora (hej på maoriska) kalla Sverige. Här börjar det bli vår vilket självklart firades med ett par nya skor. Det blev ett par enkla svarta pumps för ca 150 SKr, ett riktigt kap som även gillades av femåringen Chloe.












Imorse var det upp tidigt, halv 8 typ. Fast eftersom vi ställde fram klockan inatt till sommartid betydde det att klockan egentligen var halv 7. Usch, så nu är det 11 timmars skillnad istället för 10. När ni ställer bak er klocka till vintertid kommer jag vara 12 timmar före er. Det är konstigt det där med klockan. Hmm, det där var ett litet sidospår, har egentligen inget med det jag ska berätta om. Så i alla fall, imorse var det upp tidigt för att göra sig i ordning, fixa matsäck, packa bilen med handduk – badkläder och spaden såklart. In i bilen och iväg till New Market för att plocka upp 4 andra svenska tjejer som också är au pairer här i Nya Zeeland. Vi hade en 3 timmar lång resa framför oss för att komma till Coromandel och Hot Water Beach.









Det är ett ställe där man, under lågt tidvatten kan gräva en grop i sanden och på grund av vulkanisk aktivitet blir det som en bubbelpool i gropen (dock utan bubblor). Gräver man för djupt, eller för högt upp på stranden blir det supervarmt. Vattnet kan bli över 60 grader varmt. Helt galet.









Efter Hot Water Beach bestämde vi oss för att åka runt hela ön, längs med kusten och till Coromandel town. Det skulle ta ca. 1 timme och 20 minuter och vi skulle åka igenom Whitianga (wh uttalas f), men på vägen ser vi en skylt som säger ”vänster coromandel town via road 309” och ”höger Whitianga”. Vi bestämde oss för att åka till vänster vilket visade sig vara en liten liten grusväg som gick upp och ner över ett flertal berg. Hade vi fått möte på den vägen hade vi varit körda, det skulle inte gå. Vägen var så kringelikrokig att dem på vissa ställen rekommenderade att du skulle sänka farten från 70km/h till 20km/h men vi körde inte mycket snabbare än 30km/h hela vägen, dels på grund av väglaget och vägen, dels på grund av att bilen inte gick snabbare än så. Som tur var kom vi i alla fall efter bara en timme ut på en större väg, bensinen var snart slut och vi visste inte var nästa bensinstation var. Vi befann oss någonstans mellan Coromandel town och Thames. Coromandel låg åt fel håll från hemvägen så vi bestämde oss för att åka mot Thames. Vi körde och vi körde, hittade ingen bensinstation och inga skyltar om hur långt det var kvar till Thames så vi bestämde oss för att stanna och fråga några. Vi såg ett äldre par gå längs vägen, vi stannade och började prata med dem. Då visade det sig att det låg en bensinstation bara runt nästa kurva, såklart. Men dem tipsade oss om ett bra matställe i Thames och dem bjöd oss på ostron som dem nyss hade fått från kvinnans bror. Första gången jag smakade ostron, det var inte så äckligt men det är inte direkt så jag kommer längta efter att få äta det igen. Det är underbart att NZ:ländare är så trevliga och snälla svenskar skulle aldrig hjälp dig så mycket som dem gör här. Love it!









Här kommer det äntligen en liten bild på min lilla bil som idag döptes till Brum. Kan ni tänka er att vi satt 5 stycken i den lilla bilen? Haha, det hade typ gått fortare att gå upp för vissa uppförsbackar.









Juste, bara en sak till innan jag går o lägger. Idag när jag kör in på vår lilla väg in till huset ser jag något på vägen (klockan var strax efter 10 på kvällen så det var mörkt ute), först trodde jag att det var en kanin, som det finns gått om här nere, men sen ser jag att det inte är det utan att det kanske var en koala eller nått. När jag kom hem berättade min världmamma och världpappa att det var en Opossum, den är typ släkt med kängurun.









Tack Linnea för att du läser min blogg varje kväll. Tänker på dig sötnos, saknar dig! Och tack alla andra också, tänker på er! <3 Hoppas ni gillade dagens alla bilder. =)

Morsan Jossan

Igår åkte jag och Jacob till biblioteket för att gå på Wriggle Rhyme igen. Det var många mammor och bebisar där vilket var kul. När vi hade sjungit och dansat klart var det dags att ta på sig skor, ta fram nycklar, se till att vi hade med oss allt hem igen o såklart kasta några snabba ord med några mammor. Medan jag pratade med en annan mamma lyckades Jacob, den lilla rackarungen som älskar att slänga saker omkring sig, fåtag på mina bilnycklar och slängde iväg dem en bit. Mamman som jag pratade med log och sa:
- Don’t throw mamies keys away.
Ser jag verkligen ut som en mamma?

Imorse bestämde jag mig för att ta en tripp till Supermarket och handla hem lite saker som vi behövde. Så efter att Jacob vaknat var det bara att göra båda barnen redo för supermarket. Jag tyckte att det skulle bli riktigt roligt, men Matt – pappan, sa att han verkligen inte tycker om att åka till Supermarket själv med båda barnen men jag tänkte äh, skit samma. Kan ju inte vara så jobbigt. När vi väl kom fram till affären var det bara att hämta en kundvagn, sätta båda barnen på plats där i och sen gå in för att plocka på sig både det ena och det andra. Jag kände mig verkligen som en riktig mamma, och folk kollade lite underligt på mig. Vet inte om dem tyckte att jag såg ung ut för att ha två barn, varav den ena är 5 eller om dem bara tyckte att jag var underbart duktig som tog hand om barnen utan att känna det minsta stress över huvud taget. Eller? Hmm, idag var faktiskt första gången jag kände mig stressad på riktigt länge.

Inte nog med allt det här, efter supermarket var det hem – plocka in alla matvaror – och iväg igen. Det var dags för den stående fredagsmiddagen på caféet. När barnen var mätta var klockan mycket vilket betyder bad och sängdags. Vi åkte hem igen och kolla vilka söta barn.
Det har varit en lite stressig dag men full med massa mys.

Puss och kram på er folket =)

Pappersloppor =)

Det är snart dags för lite film, men först tänkte jag bara visa lite konstverk från NZ.












Tåget i mitten var Jacobs födelsedagstårta. Hur cool? ganska stolt måste jag ju säga. När jag skaffar barn ska jag också ha teman på födelsedagskalasen och matcha tårtor och allt därefter. hihi, vill typ ha barn nu bara för det. ;)














Idag på väg hem från kindie, pratade jag och chloe om alfabetet. så började vi sjunga alfabetlåten ni vet? Efter det kunde jag inte få den låten från min hjärna, det gick inte försökte med typ allt. Så kom jag på värsta smarta saken, jag kunde göra en alfabet-loppa. Resultatet är den stora loppan på bilden ovan. (Den lilla loppan är en additionsloppa.)
- Säg ett nummer mellan 1 och 10.
- 4
- 1, 2, 3, 4. Vilken bokstav?
- B som i Bananan
- Vilken bokstav kommer föra B?
- A som i Apple
- Vilken bokstav kommer efter B?
- C som i Car.
Hur smart var inte det liksom?
Jag känner hur lärarinstinkterna inom mig mår superbra efter en dag som denna.

Nu är det dags för Pirates of the Caribbean - död mans kista.
Sleep well cykelställ (gillar ditt uttryck Sterky, hoppas du inte misstycker att jag lånar det) <3

Lucky me...

… som bor under samma tak som en kock.















Dagens middag bestod av , kyckling, ris och en grönsaksblandning (bacon, paprika, rödlök, selleri, vitlök, chili, aubergine/squash, sockerärtor). Kanske inte ser så gott ut men Mmm, jag kommer inte magra här nere i alla fall.

Charlie bit me

Jag har haft en underbar helg med roliga/konstiga/galna människor. I lördags kom Bastian och plockade upp mig för att sedan bege oss av till västkusten och Piha. Det är en svart strand där vågorna alltid är stora. Den här helgen har varit ganska stormig så det lovades vågor som var närmare 8-10 meter höga. Kan ju säga att det var ganska maffigt att se.

På kvällen bar jag mig av in till ett av Aucklands unitec för att möta upp Evelina och lite guys för att festa loss o gratta Evelina som fyllde 21. En av snubbarna som var med var Mitch chockade mig ganska mycket första gången han sa ”Charlie bit me”. Det är något mina vänner i Sverige brukar säga så det var lite komiskt.

Folk brukar ju ha ganska mycket fördomar om amerikanare, jag träffade en amerikaner igår som var precis som en sån man tror att dem är. Han är mormon, har starka åsikter och det sista du vill göra är att snacka deeptalk med honom – det slutar inte gått kan jag säga. Men han var samtidigt en skön kille som bjöd på sig själv. Lördagen slutade med taxi hem från The Carpark (ett uteställe) runt klockan 6 på morgonen och somnade i en 140 säng med två andra personer. Trångt, varmt och mysigt.

Idag tog jag min lilla bil från unitec:et och försökte hitta in till Auckland city, helt själv utan GPS eller nått, för att ta en fika med några andra au pairer. Efter ett X antal u-svängar och cirkelkörningar hittade jag tillslut rätt i alla fall. En sak som är säker är att jag kommer uppskatta kollektivtrafiken mycket mer när jag kommer hem än vad jag gjorde när jag åkte.

Väl tillbaka i Coatesville blev jag varmt välkommen av Chloe som gav mig en stor kram, kollade på mig fundersamt och frågade var jag hade varit hela helgen. Hon är bara för söt.

Här kommer det några blandade bilder från helgen.

Nu blir det bilder =)

Chloe är på kindie, tvätten är hängd, diskmaskinen är igång och Jacob har äntligen somnat. Både i söndags och i måndags somnade han utan att grina ett dugg, men idag vägrade han somna så jag lyfte upp honom och gick och satte mig i soffan. Tror ni inte att han somnar i min famn då eller. Hur mysigt som helst. Jag ville inte ens lägga tillbaka honom i sängen.



Igår var jag ledig och passade på och fixa lite saker, t.ex. kamera. Han som hjälpte mig på affären var hur snäll som helst. Han fixade rabatt o allt. Så istället för att köpa kameran och ett minneskort för 280 dollar fick jag det för 220 dollar. Ganska nöjd måste jag ju säga.


Senare igår åkte jag in till Auckland city för att träffa en svennetjej. Vi åt lite lunch och testade sen en glassbar som skulle ha jättegod glass. God vet jag inte om jag kan hålla med om att den var, men de hade i alla fall roliga namn på glassarna. Därefter traskade vi ner till hamnen och sen upp till skytower. I några veckor framöver har skytower ett paketpris för skywalk och skyjump – nått som måste testas, och eftersom att det är billigare nu så är det ju bara att passa på. Det har blivit lite för mycket shopping på sista tiden så jag tackar inte nej till paketpris inte. =)

Hoppas ni har det bra där hemma och att ni har det kul. Nu ska jag glassa i solen tills Jacob vaknar. Btw, jag har bara ett år kvar till prövotiden på mitt körkort är över dvs. jag har haft mitt körkort i ett år nu.

Fredag

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera. Ska försöka bättra mig och antar att det blir bättre när jag skaffat kamera - känns som att jag är lite seg på den fronten. Dock insåg jag idag när vi åkte till stranden att jag verkligen behöver en kamera, det var hur fint som helst så jag missade några fina foton där. Men ni kan ju vara glada som slipper bli avis däremot =)

Dagens citat från Chloe (dottern i familjen):
- I really needed to go to the toilet, but I couldn’t open the door so my pants got wet.

Nu ska jag dricka öl med Rach.
Take care

Jordbävning

En jordbävning har skakat Nya Zeeland. Mirakulöst så har ingen skadats trots att jordskalvet mättes till högre än det jordskalv som ruinerade Haitis huvudstad. Det är ganska coolt att ha varit med om en jordbävning, däremot så märkte vi inte av något av det eftersom vi bor på norra ön. Det e lite trist skulle ha varit coolt och känna hela marken skaka, men ska väll inte klaga antar jag.

Igår var det barnkalas. Jag och Rach var uppe in på småtimmarna för att baka en tårta till Jacobs ettårskalas. Temat för kalaset var tåg och gissa vad vi gjorde för tårta? Jag kan ju säga, de svenska tårterna kan slänga sig i väggen här snackar vi konstverk (bilder kommer inom kort). När klockan slog 15.00 på lördagen slogs portarna upp och in rullade folket en efter en - det var dags att korka upp. Det var en skön avslappnad stämning med sköna personer. En person som utmärkte sig lite extra var Amy (efter en veckas tid har jag träffat fyra Amy, så hon kommer vara Amy den fjärde), hon verkade crazy. Hon berättade att hon var den enda i kompisgänget som inte hade skaffat några barn men att hon tog hand om ölen som att det var hennes barn. Hon vill att jag ska träffa hennes kompisar så det blir väll en utgång här framöver.

Idag var första dagen som jag tog hand om barnen helt själv. Jacob sov 3 av 4 timmar och Chloe var som en ängel. Hon har en tendens att vara lite bitchig, men inte idag tack och lov. Det var ganska slappt och skönt. Om bara solen kunde ha kommit fram så jag kunde ha fått sola mina bleka ben.

People, håll er undan från vägarna imorgon. Jag ska ut och köra igen. Tro det eller ej, det går faktist ganska bra. Förutom att jag starta vindrutetorkarna istället för blinkersen. Som sagt allt är tvärtom förutom alla pedaler tack och lov.
Nu är det dags att se på film,
See you next time / Josie

Våren är äntligen här

Hej allihopa back home i snart kalla vinterlandet.
Jag hoppas ni inte blir allt för avis när jag säger att vi hade vår första vårdag här idag. När jag vaknade och drog upp rullgardinerna såg jag blå himmel och strålande sol - då kände jag att den här dagen skulle bli hur underbar som helst.

Morgonen började lugnt och skönt med solning på altanen för att sen åka vidare till cafeet för att äta brunch med Rach, Chloe, Jacob, Colin och Butt. Jag åt en sommarmacka. Det var turkiskt rostat bröd med sallad, tomat, bacon, ägg och aioli. Det var egentligen inget speciellt men det var hur gott som helst. När vi var klara på cafeet skulle vi tråkigt nog ta farväl av Colin och Butt som skulle flyga tillbaka hem till Sydön. Trots det långa avståndet, kommer jag att få träffa dem igen för vi ska fira jul tillsammans med dem och jag får dessutom komma och hälsa på när jag vill. Lucky me,=)

Både Chloe och Jacob är för tillfället hostiga och sjuka. Chloe har spytt i två dagar nu, knappt ätit något och hostat massor. Jacob började hosta igår men är tack och lov inte lika sjuk som Chloe. Idag när Rachel skulle åka till doktorna med barnen, passade jag på att åka snålskjuts till biblioteket inne i Albany. Jag hittade några filmer och några böcker till Chloe och dessutom några böcker till mig själv. Inne på biblioteket, på barnsidan, träffade jag tre barn som var hur mysiga som helst. Dem ville visa deras böcker som dem skulle låna och sen ville dem börja leka med några kuddar och barnsaker som fanns där. Men så klart, när vi hade som roligast kom deras mamma och sa att det var dags för dem att åka hem.

Senare på kvällen kom Amy, grannen, för att spela lite tennis med Matt och mig på vår tennisplan. Matt spelade tennis när han var yngre, Amy har spelat lite med sin familj och för mig var det första gången. Det var inte direkt svårt men det var inte lätt heller. Att få bollen dit man ville var däremot lite svårare än jag hade trott att det skulle vara. Men jag lyckades ialla fall, till skillnad från Matt, hålla alla ben och leder på plats. Det var lite komiskt, Matt skulle styla och göra någon supersurve men lyckades inget vidare. Istället lyckades han få sin axel ur led. Vad ska man säga, killar killar.

På lördag är det dags för kalas. Jacob fyller 1 år så det ska firas. Men eftersom att familjen nyss har flyttat till det här huset tänkte de passa på att ha en liten inflyttningsfest i samband med 1 årskalaset. Men nu verkar det inte bättre än att det kommer att komma 30-40 pers på den här lilla kombinationsfesten. Rach frågade sig själv idag hur hon lyckades med det här. Men jag kan inte annat än att hoppas på att det kommer att bli ett lyckat kalas.

På söndag är det dags. Då börjar min första dag som nanny i NZ. Jag kommer att ha en väldigt lugn start. Jobbar endast 4 timmar på söndag och troligen bara med Jacob. Jag hoppas att det blir bra väder så jag kan sola för Jacob ska sova 2-3 timmar av den tiden. Och inte nog med den lugna starten så är jag dessutom ledig måndag och tisdag. Helt underbart!