Kia ora (hej på maoriska) kalla Sverige. Här börjar det bli vår vilket självklart firades med ett par nya skor. Det blev ett par enkla svarta pumps för ca 150 SKr, ett riktigt kap som även gillades av femåringen Chloe.
Imorse var det upp tidigt, halv 8 typ. Fast eftersom vi ställde fram klockan inatt till sommartid betydde det att klockan egentligen var halv 7. Usch, så nu är det 11 timmars skillnad istället för 10. När ni ställer bak er klocka till vintertid kommer jag vara 12 timmar före er. Det är konstigt det där med klockan. Hmm, det där var ett litet sidospår, har egentligen inget med det jag ska berätta om. Så i alla fall, imorse var det upp tidigt för att göra sig i ordning, fixa matsäck, packa bilen med handduk – badkläder och spaden såklart. In i bilen och iväg till New Market för att plocka upp 4 andra svenska tjejer som också är au pairer här i Nya Zeeland. Vi hade en 3 timmar lång resa framför oss för att komma till Coromandel och Hot Water Beach.
Det är ett ställe där man, under lågt tidvatten kan gräva en grop i sanden och på grund av vulkanisk aktivitet blir det som en bubbelpool i gropen (dock utan bubblor). Gräver man för djupt, eller för högt upp på stranden blir det supervarmt. Vattnet kan bli över 60 grader varmt. Helt galet.
Efter Hot Water Beach bestämde vi oss för att åka runt hela ön, längs med kusten och till Coromandel town. Det skulle ta ca. 1 timme och 20 minuter och vi skulle åka igenom Whitianga (wh uttalas f), men på vägen ser vi en skylt som säger ”vänster coromandel town via road 309” och ”höger Whitianga”. Vi bestämde oss för att åka till vänster vilket visade sig vara en liten liten grusväg som gick upp och ner över ett flertal berg. Hade vi fått möte på den vägen hade vi varit körda, det skulle inte gå. Vägen var så kringelikrokig att dem på vissa ställen rekommenderade att du skulle sänka farten från 70km/h till 20km/h men vi körde inte mycket snabbare än 30km/h hela vägen, dels på grund av väglaget och vägen, dels på grund av att bilen inte gick snabbare än så. Som tur var kom vi i alla fall efter bara en timme ut på en större väg, bensinen var snart slut och vi visste inte var nästa bensinstation var. Vi befann oss någonstans mellan Coromandel town och Thames. Coromandel låg åt fel håll från hemvägen så vi bestämde oss för att åka mot Thames. Vi körde och vi körde, hittade ingen bensinstation och inga skyltar om hur långt det var kvar till Thames så vi bestämde oss för att stanna och fråga några. Vi såg ett äldre par gå längs vägen, vi stannade och började prata med dem. Då visade det sig att det låg en bensinstation bara runt nästa kurva, såklart. Men dem tipsade oss om ett bra matställe i Thames och dem bjöd oss på ostron som dem nyss hade fått från kvinnans bror. Första gången jag smakade ostron, det var inte så äckligt men det är inte direkt så jag kommer längta efter att få äta det igen. Det är underbart att NZ:ländare är så trevliga och snälla svenskar skulle aldrig hjälp dig så mycket som dem gör här. Love it!
Här kommer det äntligen en liten bild på min lilla bil som idag döptes till Brum. Kan ni tänka er att vi satt 5 stycken i den lilla bilen? Haha, det hade typ gått fortare att gå upp för vissa uppförsbackar.
Juste, bara en sak till innan jag går o lägger. Idag när jag kör in på vår lilla väg in till huset ser jag något på vägen (klockan var strax efter 10 på kvällen så det var mörkt ute), först trodde jag att det var en kanin, som det finns gått om här nere, men sen ser jag att det inte är det utan att det kanske var en koala eller nått. När jag kom hem berättade min världmamma och världpappa att det var en Opossum, den är typ släkt med kängurun.
Tack Linnea för att du läser min blogg varje kväll. Tänker på dig sötnos, saknar dig! Och tack alla andra också, tänker på er! <3 Hoppas ni gillade dagens alla bilder. =)
